Det fordras en hel del logistik för att skjutsa c:a 400 biskopar till lika många kyrkor för att hålla katekes. I morse sattes organisationen på prov, när vi skickades iväg på olika håll. Jag själv skulle åka med två andra biskopar till Pymble norr om Sydney. Men en biskop dök inte upp, så det gällde att hitta en extra biskop, vilket - döm om min förvåning - lyckades!
I Our Lady of Perpetual Succours församling är våra svenska ungdomar inkvarterade. Hela församling verkar vara engagerad, ja, man slås verkligen av vilken vänlig, gästfri attityd australiensarna har. På gatan blir man ständigt tilltalad och får hjälp att hitta vägen.
I West Pymble började idag 3-dagarskatekesen. I mässan på svenska efteråt deltog flera av församlingsborna, så några ord på engelska i predikan hade de verkligen gjord sig förtjänta av.
Världen är verkligen liten. Detta slås man ständigt av. Den man som skjutsade mig till West Pymble är libanes men gift med en finska - och har träffat en av våra präster från Stockholm. På gatorna idag stötte jag på flera karmeliter från olika delar av världen, och många unga gratulerade mig till Vår Fru av Berget Karmels högtid (mestadels latinamerikanare, men också en grupp filippinare från Qatar).
På eftermiddagen anslöt jag mig till en del av vår grupp och vi kunde bl.a. se Opera-huset (som är beklätt med Höganäs-plattor). Domkyrkan St. Mary's, ville vi gärna gå in i, men kö-tiden var nästan två timmar, så det får vänta.
En av Världsungdomsdagarnas attraktionspunkter är just att se glada, sjungande, dansande ungdomar dra runt på gatorna och möta alla med en kärleksfull och vinnande charm. Sydney är under dessa dagar en liten avbild av det himmelska Jerusalems alla folk och stammar, som i lovsång förenas till ett i Kristus.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Fint att få en inblick så här av Världsungdomsdagen (som jag själv deltog i när den hölls i Paris för ett bra tag sen, så läsningen väcker många goda minnen...)!
Funderar på hur det vore om vi fick VUD till Sverige någon gång... Vad skulle väl då inte också kunna hända här...? Glädje och tro i kombination är högst smittsamt.
Även om vi aldrig får en Världsungdomsdag i Sverige (hur stora är oddsen? du kan kanske passa på att ge arrangörerna en liten hint?) så hoppas jag att alla ungdomar som är i Sydney nu tar med sig den inspiration och glädje de får del av där, inte bara till sina hemförsamlingar utan också ut i det svenska samhället...
Måtte de finna vägar för att dela med sig av sin tro - och få leva ut den på sitt sätt - i Kyrkans mitt.
Må de inspirera oss alla till förnyelse!
Charlotte Thérèse
Skicka en kommentar